Pressklipp Deluxe

Om Meloscope på första skivan vandrade en väg mellan konstmusik och jazz, tillför den inbjudna trion ett spektrum av nyansrik nutida (klassisk) musik. ..den musikaliska bild Meloscope nu genljuder av är än fullödigare och bärs av de komponerade elementen mot improvisationens fräschör. Det blir stundtals fantastiskt vackert för att i nästa växla till en komplexitet som ger både energi och sparrande klangbilder. Meloscopes koncept är mycket tilltalande och fullt av musikaliska expansionsmöjligheter, dessutom framfört av otroligt kompetenta musiker med en bred erfarenhet av den svenska musikscenen. Det hörs – plattan igenom.”
– Stefan Nilsson/Nerikes Allehanda

“.. en mix av improviserad musik och noterad konstmusik. Musiken är både dramatisk och melankoliskt eftertänksam. Den triggar till reflektion och meditation på ett sätt som improviserad jazz sällan gör.”
– Tor-Björn Lyrhed/Linköpingsposten

“Resultatet er overordentlig og helstøbt i sin blanding af komposition og improvisation, der varierer fra indtrængende inderlighed til rasende
vildskab. Klangligt er det en lykkelig symbiose mellem jazzens blæsere og de klassiske strygere – saxofonisternes egenartede og personlige lyd klinger smukt sammen med de to strygere. Sperings fuldtonede bas udgør sammen med Danemos elegante og diskrete trommespil noget nær det perfekte underlag for musik, der sætter nye standarder for smuk sammensmeltning af musik fra forskellige verdener.”
– Ole Nimand/Jazz Special

“Meloscopes nya skiva Deluxe understryker tallarnas sus, får mig att försonas med känslan av död och förruttnelse, pekar mot pånyttfödelsen. Meditativt, vackert.. Det är improviserat och nedtecknat, jazz och klassiskt i skön förening…som helhet är skivan vilsam. Inte lättlysnnad, inte insmickrande, det gäller att öppna öronen och LYSSNA. Influenserna kommer från många olika håll, men mest uppfattar jag ett nordiskt sound, ett Peer Gynt-skt tassande i Bergakungens sal, en Mors lilla Olle som möter Björnen. Jag tycker väldigt mycket om den här skivan.”
– Eva Nikell/Lira

“Deluxe lässt sich genremäßig schwer eingrenzen, nicht auf Jazz oder Neue Musik reduzieren. Cinematographisch anmutende Klänge finden sich hier neben frei (in bis zur Dissonanz) gespielten Passagen, hier elegisch, dort aufgeregt schnatternd, wobei die Übergänge mal hart, mal in spielerischer Überblendung erfolgen. Hervorzuheben sind die dichten Arrangements aus Bläsern und Streichern (Mats Rondin, Cello und Henrik Frendin, Geige – beide auch als Solisten zu erleben). Mit Meloscope hat das noch recht junge Label Kopasetic eine hoch-interessante Band am Start, die dem Jazz und der Musik im allgemeinen einen hörenswerten Beitrag liefert. Dass ihnen dies auch auf der Bühne gelingt, beweisen auf spannende Weise die live vor Publikum aufgenommenen letzten drei Stücke der vorliegenden CD.”
– Frank Bongers/ Jazzdimensions.de

“Tretton kompositioner skapade inom gruppen med innerlig  vacker inledning i långsamt tempo…Uppbyggt som ett symfoniskt verk, som manar till intensivt lyssnande….allt håller ihop från första spår till och med sista…musik som både engagerar och attraherar. I ensemblespel likaväl som enskilda skickligt spännande solospel. En lyhört musicerande grupp som skapar vacker musik i den lågmälda tonskalan.”
– Thord Ehnberg/Ljusnan

“…Bland det skrivna finns flera vackra melodier som framförs i en lågmäld och nedtonad stil som präglar spelet på hela albumet. Trots denna stillsamhet finns ingen risk att man som lyssnare tappar fokus. Här vilar alla musiker i sitt stora kunnande som improvisatörer och mycket personliga uttryck. Allt från Danemos milt pådrivande vispar, via Sperings känsliga basspel, Jönssons vackra ton i sin sopransax, till Milders dröjande och eftertänksamma tenor. Och den klassiska trions kunnande och känslighet. Sammantaget håller detta lyssnaren i en intensivt lyssnande position…”
– Jan Strand/Orkesterjournalen

“På sin nya skiva, gruppens andra, utvidgar Meloscope kvartettformatet med klarinett, viola och cello. Mötet mellan jazzgruppen och de klassiska musikerna präglas av samma återhållna intensitet som Meloscopes förra skiva, men soundet blir om möjligt än mer förtätat i det större formatet. Stråkdragens vibrerande känsla kommunicerar lyhört med Cennet Jönssons sopransax, skir i utspelet men även råare med läckra dissonanser. Joakim Milders tenorsax balanserar uttrycket, men han och Jönssons möts också i radikalare formuppbrytning medan Christian Sperings nästan meditativa basflöde och trummisen Peter Danemos rytmiska fantasi gör musiken än tätare.
– Magnus Eriksson/Svenska Dagbladet

“..Det var i de stille momenter, at lyset skinnede stærkest, og den erfaring har gruppen heldigvis overført til deres nye album Deluxe, hvor de med stor overbevisning finder deres egen stemme et sted mellem abstrakt klassisk musik og kølig free jazz… Det imponerende ved Deluxe er.. måden, hvorpå gruppen virkeliggør drømmen om en syntese af de to musikstrømninger. Det 11 minutter lange åbningsnummer “Study No 5” er et eksempel på, hvordan gruppen spiller teksturer ud imod hinanden og hele tiden udnytter instrumenternes kontraster. På intet tidspunkt bliver strygerne reduceret til underlægning. De indgår i stedet i en musikalsk metamorfose, der veksler mellem koldt og varmt, melodi og abstraktion, stilstand og bevægelse. Andre steder forstår gruppen at koge udtrykket fuldstændigt ned, som i den omkring et minut lange komposition “Silere”, hvis varme buestrøg formår at strække tiden et stykke ind i evigheden. Deluxe er på alle måder overbevisende og vidner om Meloscopes vej til en selvstændigt, originalt udtryk.  Meloscope har kort sagt beholdt de bedste takter fra den sidste udgivelse samtidig med, at de succesfuldt har udvidet deres musikalske territorium.”
– Jakob Bækgaard/geiger.dk

“Valörlik musik. Det här är en behaglig jazz där klassisk klarinett, altfiol och cello fördjupar fernissan på den i milda toner mångkolorerade paletten. När Cennet Jönssons och Joakim Milders saxofoner försöker blåsa upp en storm, motmullrar Christian Sperings mörkt stillsamma bas och Peter Danemos mångvinklade trumstockar spikar ihop gruppen så den håller sig samman och på plats. Det ger en trygg känsla där gruppen är överordnad delarna. Allt passar, och musiken har en koncentrerad spänstighet där den gungar en bit över marken. Insprängda hittar man också några korta nutida miniatyrer med en hårdare kärna. Nästan som sig bör blir elektriciteten mellan spelarna mer extrovert i de avslutande numren inspelade inför publik på Dunkers Kulturhus i Helsingborg.
– Leif Carlsson/Tidningen Kulturen

“Kombinationen med klassiska och improviserande jazzmusiker blir ett intressant möte där musiken tänjs ut och intar överraskande banor. Det är i högsta grad musik som gjorts i nuet där inga hämmande musikstämplar använts.”
– Göran Olson/digmusic.se

“…De tre klassiske musikere der spiller klarinet, bratsch og cello er med til at løfte bandet til nye højder. Meloscope gør det ikke let for sig selv som musikere, når de skifter mellem komponeret og improviseret musik for så pludseligt, at føje endnu en dimension til musikken i form af de tre klassiske musikere, der både spiller med og “spejler” Meloscopes musik. Meloscopes musik er ikke for tøsedrenge, men for dem der tør give en plade mere end en chance, fordi de ved at det er der at der begynder at ske noget af det, der rører en inde under huden.”
– Niels Overgård/Jazznyt.blogspot.com

“I Meloscope återfinner man fyra av de bästa musikerna i genren fri, undersökande och hyperkoncentrerad improvisationsmusik. På denna sin andra cd har de utökat bandet med två stråkar och en klarinett för att tillföra ytterligare en dimension… riktigt, riktigt bra.”
– Magnus Nilsson/Smålandsposten

Tillbaka